Vad gör länder utanför Europa?

Gemensamt för de länder som analyserats är att smarta elnät är en prioriterad fråga. Nyttan av smarta elnät som ett samhälleligt värde avspeglar sig i ett omfattande engagemang hos offentliga beslutsfattare, politiker, näringsliv och akademi. I flera av länderna saknas fortfarande en tydlig hantering av konsumentperspektivet, vilket också resulterar i ett begränsat engagemang hos slutkonsumenten.

Standardiseringsfrågan är prioriterad för utvecklingen av smarta elnät. De flesta av länderna ser också teknikutvecklingen som en möjlighet att skapa globala konkurrensfördelar genom egna standarder, som övriga världen behöver förhålla sig till. Trots skillnader i definitionen av smarta elnät och vad de inkluderar, finns gemensamma utmaningar såsom vilken marknadsstruktur och vilka incitament som bör utvecklas och vilken finansiering som krävs för att utveckla smarta elnät i respektive land.

Internationella initiativ och organisationer

International Smart Grid Action Network (ISGAN)
Initiativet till ISGAN togs inom ramen för Clean Energy Ministerial och är ett verktyg för multilateralt samarbete mellan olika länders regeringar. Syftet är att stimulera till utveckling av teknik och system för smarta elnät, samt att bidra till utveckling av gemensamma riktlinjer inom olika områden av betydelse för smarta elnät. ISGAN organiseras under International Energy Agency (IEA) och är ett s.k. Implementing Agreement med namnet Implementing Agreement for a Co-operative Programme on Smart Grids. Det är således ett multilateralt samarbete på regeringsnivå. Dess syfte är att främja utveckling och införande av teknologi, praktik och system för smartare elnät. För närvarande ingår 24 länder, däribland Sverige, och EU-kommissionen. För att öka kunskapen om smarta elnät bedrivs ett antal projekt.

Global Smart Grid Federation (GSGF)
GSGF är en världsomspännande industriell intressentorganisation, som bland annat ska främja internationellt utbyte av idéer och goda exempel i energifrågor om pålitlighet, effektivitet, säkerhet och klimatförändringar. För att underlätta samarbetet mellan medlemmarna finns tre arbetsgrupper som fokuserar på interoperabilitet, gränssnitt mellan användarna, speciellt elfordon och lokala lagringsmöjligheter samt anslutning av småproducenter. GSGF har etablerat samarbete med flera internationella organisationer, exempelvis Major Economies Forum on Energy and Climate (MEF), Clean Energy Ministerial (CEM), ISGAN och andra.

Conseil international des grands réseaux électriques (CIGRÉ)
CIGRÉ, rådet för stora elektriska system, grundades 1921 som en internationell ideell förening. CIGRÉ har tillgång till mer än 2 500 experter från hela världen som arbetar aktivt tillsammans i strukturerade arbetsprogram som samordnas av CIGRÉ:s 16 studiekommittéer, som i sin tur övervakas av de tekniska kommittéerna. Deras främsta mål är att utforma och utveckla kraftsystem för framtiden, optimera befintlig utrustning och elförsörjning och underlätta informationsutbyte. Elforsk administrerar den svenska nationalkommittén för CIGRÉ och dess svenska och internationella nätverk.

Internationellt standardiseringsarbete
Standardiseringsfrågor är nära kopplade till exportfrågor, dels på europeisk nivå dels på en global marknad där fri rörlighet är en viktig förutsättning för ökad konkurrenskraft och tillväxt. På internationell nivå ansvarar International Organization for Standardization (ISO) för framtagande av generella standarder, International Electrotechnical Commission (IEC) för standarder inom elkraftteknik medan International Telecommunication Union (ITU) ansvarar för området telekommunikation. En planeringsgrupp inom IEC som fokuserar på smarta elnät är IEC SG3 som har medlemmar från 16 länder, där även Sverige finns representerat. IEC SG3 har tagit fram en vision om standardisering och smarta elnät, en webbaserad kunskapsplattform och publicerat en handlingsplan för standardisering av smarta elnät som kom ut i en första version 2010. Gruppen håller även på att utveckla ett webbaserat verktyg (mapping chart tool) som ännu inte publicerats. Nationella handlingsplaner för standardisering ska inkorporeras i den uppdaterade handlingsplanen från IEC. Ambitionen är att IECs arbete ska harmoniseras med det standardiseringsarbete som bedrivs regionalt bl.a. inom Europeiska Unionen (EU).