Underlagsrapporter: Tekniska möjligheter

Översiktlig bedömning av teknikutveckling och tillämpning

På bilden: Energihub från rapporten Översiktlig bedömning av teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden som ställer nya krav på att elnäten utvecklas – elfordon, vindkraft, solceller och energilagring”

I Sverige har riksdagen beslutat att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Målet bedöms som realistiskt men kräver samtidigt mycket kraftfulla politiska åtgärder som berör både den enskildes resande och näringslivets transporter. En grundläggande förutsättning är en tydlig politik som långsiktigt lägger fast villkoren för marknadens aktörer och som stakar ut hur fossila bränslen ska fasas ut ur transportsektorn. Det måste dessutom ske i nära samordning med EU:s politik inom transportområdet, eftersom Sverige inte styr över exempelvis utsläppskraven för nya personbilar.

Helt avgörande för marknadsutvecklingen för elfordon i Sverige, Europa och resten av världen är – förutom pris/prestanda för fordonen – i vilken utsträckning energi- och klimatpolitiken inriktas mot att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och transportsektorns beroende av olja. En omställning till eldrivna fordon ställer samtidigt krav på elnätet. Om hälften alla personbilar i Sverige (ca 4,5 miljoner) på sikt ersattes med rena elbilar och laddhybrider så skulle elbehovet uppgå till ca 7 TWh el. Detta kan jämföras med 150 TWh/år, vilket är den årliga svenska elanvändningen.

Förutsättningar och drivkrafter för elkunder att justera förbrukningsmönster

”Som en del i detta är det även viktigt att tydliggöra vilken roll efterfrågeflexibiliteten kan spela på den framtida elmarknaden. Som nämnt i början, är fokus i denna rapport på den kortsiktiga efterfrågeflexibiliteten med en varaktighet från 1 till 3 timmar som enligt resultaten från studierna kan realiseras med priser i intervallet 3-10 kronor under i genomsnitt 40 timmar per år. Resultaten indikerar att reservkapacitetsbehovet på ca 1800-2000 MW i alla fall i teorin kan täckas med hjälp av efterfrågeflexibilitet. Uthålligheten i resurserna är dock fortfarande ett frågetecken. Begränsad värmetröghet i hushåll eller lagerleveranser hos industrin innebär att kapaciteten med stor sannolikhet är begränsad till det kortsiktiga tidsperspektivet. Reservkapacitet för mer långsiktiga produktionsbortfall kommer fortfarande behövas. Därmed är inte efterfrågeflexibilitet en heltäckande lösning, vilket är viktigt att betona”

Det konstaterar forskningsprogrammet NEPP som studerat förutsättningar och drivkrafter för elkunder att justera förbrukningsmönster på uppdrag av samordningsrådet.