USA

Drivkraften för USA:s satsningar på smarta elnät är framför allt behovet av att hantera ett åldrat elnät och upprätthålla en tillförlitlig och säker elförsörjning. Även målsättningar om minskad klimatpåverkan och ökad andel förnybar elproduktion är betydelsefulla faktorer. Andra viktiga drivkrafter är möjligheterna med ny teknik, som kan skapa en tillväxtmarknad och nya jobb.

I USA finns de offentliga aktörerna huvudsakligen på federal och delstatlig nivå. På federal nivå finns vissa grundläggande ambitioner för utvecklingen av smarta elnät och användning av förnybar energi där federala mål identifierats och viktiga koordinerande aktiviteter genomförs inom bl.a. forskning, utveckling och demonstration. På delstatlig nivå återfinns de viktigaste aktörerna i form av lagstiftare och myndigheter som ansvarar för regelverk och formulerar de delstatliga målen för smarta elnät. På delstatlig nivå övervakas även priser och villkor för överföring och försäljning av el. Vidare drivs införandet av standarder och protokoll som krävs för smarta elnät på delstatsnivå.

Finansiellt stöd till utvecklingen av smarta elnät i USA sker i huvudsak i form av federala satsningar som omfattar 4.5 miljarder USD, där en stor del går till att utveckla teknisk infrastruktur inom transmission, distribution och smarta mätsystem. Viktiga aktörer är också de nationella laboratorier som ägs av Department of Energy av vilka flera driver teknikutveckling inom smarta elnät.

Ytterligare 600 miljoner USD satsas på stöd till demonstrationsprojekt. I USA är satsningar på pilot- och demonstrationsprojekt ett viktigt inslag, där kostnader och värdet av tekniken kan verifieras. Samarbeten med teknikleverantörer är betydelsefullt, då dessa ofta kan ta större risker och driva på utvecklingen snabbare. Demonstrationsprojekt för mikronät finns i flertalet delstater och genomförs med stöd från både federala och delstatliga organisationer samt från industriella aktörer.

Lagstiftning på delstatsnivå inom energi- och elområdet innebär i många fall ett indirekt stöd till smarta elnät, där utvecklingen i Kalifornien är ett intressant exempel. Här omfattar de insatser som bidrar till att stimulera utvecklingen av smarta elnät bl.a. krav på leveranssäkerhet, stärkt roll för lokala elproducenter, ökad integration av förnybar energi och energilagring samt program för att främja förbrukarflexibilitet. En utbredd konkurrens mellan delstater bidrar också till att driva utvecklingen av de bästa lösningarna framåt.

Konsumentengagemanget i USA bygger delvis på kraftbolagens program för införande av smarta mätare och tariffer som stimulerar till en mer flexibel användning. Integritetsfrågan är uppmärksammad
och det är vanligt att lagar införs över hur bolagen får hantera insamlad information från mätarna. En icke-vinstdrivande organisation med medlemmar från kraftbolag, teknikleverantörer och icke statliga organisationer har etablerats och genomför konsumentforskning kring konsumenternas attityd och förståelse för smarta elnät, samt vilket behov av smarta elnät konsumenterna har. I Kalifornien ställs krav på kraftbolagen att inkludera konsumentpolicy och forskning kring konsumentbeteende i bolagens 10-årsplaner. Några av de största kraftbolagen i Kalifornien har pekat ut ett ökat behov av interaktion med konsumenterna som en följd av utvecklingen av smarta elnät.

På senare tid har även marknaden för skiffergas bidragit till att förändra den amerikanska energimarknaden. Priserna på gas har sjunkit med 60–70 procent, vilket är en viktig parameter för hur skiffergas kan komma att utnyttjas i energisystemet, något som även påverkar den europeiska energimarknaden.

En av utmaningarna med utveckla smarta elnät i USA är den juridiskt splittrade strukturen inom elmarknaden vilket hindrar nationella initiativ och samordning. I vissa fall samspelar federal skattestimulans för förnybar energi med delstaternas satsningar och i andra fall motverkar de varandra. Delstaterna driver ibland olika agendor, vilket kan försvåra samarbete som skulle kunna bidra till sänkta kostnader och/eller ökad effektivitet. Ytterligare en utmaning är kraftbolagens marknadsstruktur i kombination med att prissättning sker genom förhandlingar med delstatliga myndigheter, vilket begränsar kraftbolagens vilja till risktagande och investeringar.