Tyskland

Den största drivkraften för utvecklingen av smarta elnät i Tyskland är ”die Energiewende” – Tysklands färdplan till ett klimatvänligt och effektivt energisystem baserat på förnybar energi. Beslutet att avveckla kärnkraften till år 2022 är kanske det mest drastiska beslutet, men omställningen hade i praktiken redan påbörjats och har även ett mycket starkt stöd i stora delar av befolkningen. Biobränslen har hittills svarat för den största andelen förnybar energi, och bidrog år 2011 med drygt 8 procent av landets totala energibehov, medan vind och sol sammanlagt svarade för knappt 3 procent. Detta kommer dock att förändras i framtiden eftersom produktion från decentraliserad vind- och solenergi är på kraftig frammarsch. Det ställer samtidigt nya akuta krav på de befintliga elnäten både i form av överföringskapacitet och hantering av stabilitetsproblem.

Tyskland fokuserar mycket på elproduktion. För att uppnå målen för förnybar elproduktion har den tyska regeringen beslutat om inmatningstariffer (s.k. feed-in-tariffs) som innebär ett riktat driftstöd i uppemot 20 år till vissa väldefinierade produktionskällor. Det har inneburit att utbyggnad av den miljövänliga elproduktionen har varit hög och nu uppgår till mer än 120 TWh. Den starka ökningstakten är också följd av en lag (EEG- Erneuerbare Energien Gesetz) som infördes år 2000 och som ger förnybar elproduktion företräde i elnätet framför kärnkraft och elproduktion från fossila energikällor.
Energipolitiken bestäms av två federala ministerier: ministeriet för ekonomi och teknik (BMWI) och ministeriet för miljö, naturskydd och kärnkraftssäkerhet (BMU).

Fyra systemoperatörer är ansvariga för det tyska stamnätet. Hittills har den tyska elmarknaden dominerats av fyra stora, globalt verksamma energibolag: EON, RWE, EnBW och svenskägda Vattenfall. Den bilden håller dock på att ändras, mycket på grund av den kraftiga tillväxten av förnybar elproduktion. Under 2011 rapporterade de fyra största leverantörerna elleveranser till slutkonsumenter i Tyskland på totalt på 208,9 TWh. Detta motsvarar cirka 42 procent av den totala elproduktionen. Distributionsbolagen är oftast regionala eller lokala, och det är vanligt att det är städer och kommuner som är koncessionsinnehavare. Det finns även många fristående elhandelsföretag och många av dem marknadsför sig med att enbart sälja ekologiskt producerad el till sina kunder.

På initiativ av statssekreteraren vid det federala ministeriet för ekonomi och teknik (BMWI) utlystes 2008 tävlingen ”E-Energy: IKT-baserade energisystem för framtiden” som erbjöd nationellt stöd för vinnande förslag till storskaliga projekt inom området smarta nät. Målet med programmet var att finansiera projekt som visar hur IKT kan utnyttjas i eldistributionen för att uppnå ökad kostnadseffektivitet, försörjningstrygghet, och minskad klimat och miljöpåverkan. En oberoende jury valde ut sex vinnare bland de 28 högst rankade projekten; Smart W@TTS, RegModHarz, Mönsterstad Mannheim, MeREGIO, E-Dema och eTelligence. Den totala budgeten var på 120 miljoner euro varav nästan hälften kom från E-Energys finansieringsprogram. Projekten genomfördes i sex olika ”modellregioner”. Det huvudsakliga målet med projekten var att testa aggregering/laststyrning under verkliga förhållanden genom att skapa gemensamma tekniska och virtuella plattformar för producenter, konsumenter, tjänsteleverantörer och nätoperatörer.

Ett annat resultat av E-energy initiativet är ett fördjupat samarbete kring smarta elnät mellan Tyskland, Österrike och Schweiz. Ett samförståndsavtal (Memorandum of Understanding) undertecknades officiellt vid den årliga ”E-energy” konferensen 2009. Huvudansvaret för detta samarbete vilar på BMWI. Samarbetspartner i Österrike är ministeriet för transport, innovation och teknik (BMVIT) och Schweiz företräds av energi ministeriet (BFE). Samarbetet mellan de tre länderna kommer att fokusera på smarta elnät där även integration av elfordon ingår och syftar huvudsakligen till främjande av forsknings- och utvecklingsprojekt där demonstrationsplattformar spelar en viktig roll. För Tysklands modellregioner innebär samarbetet att ytterligare intensifiera och utöka forskningssatsningar inriktade på framtida energisystem bortom nationsgränserna. En del av samarbetet omfattar utveckling av gemensamma lösningar för övergripande frågor såsom interoperabilitet, standardisering, säkerhet, lagstiftning och affärsmodeller. Spridning av resultat och dialog med allmänheten ska förbättra användarnas acceptans och få till stånd en snabbare tekniköverföring.

Arbetet i arbetsgruppen ”Intelligenta nätverk och mätare” som är en del av plattformen ”Hållbara energisystem” under BMWI har resulterat i en färdplan, som till år 2022 ska möjliggöra omställningen till ett hållbart energisystem med hjälp av smarta elnät. Ansvarig för färdplanen är tyska föreningen för energi och vatten, Bundesverband der Energie- und Wasserwirtschaft (BDEW). I arbetsgruppen som tagit fram färdplanen ingick nyckelaktörer från energibranschen, IKT-branschen, konsument-och dataskyddsrepresentanter, liksom representanter för federala och statliga myndigheter.

BDEW-färdplanen med titeln ”Realistiska steg mot genomförandet av smarta nät i Tyskland” identifierar tre utvecklingsfaser för marknaden och föreslår tio praktiska steg att genomföra. De tio steg som beskrivs i färdplanen omfattar bl.a. utveckling av en enhetlig rättslig ram, främjande av forskning och utveckling, skapande av standarder och föreskrifter om definition och samspel mellan marknad och nätet.

Den tyska tillsynsmyndigheten (Bundesnetzagentur) har i samarbete med de fyra tyska systemansvariga företagen tagit fram en nätutvecklingsplan (kallad NEP). Enligt en federal lag från 2011 är de systemansvariga skyldiga att lämna in sådana planer. Nätutvecklingsplanen utarbetades som en del av planerna för den pågående energiomställningen Energiewende och syftar till utbyggnad av det tyska överföringsnätet, speciellt av högspänningsledningar från norr till söder. I planen diskuteras också byggande av ett högspänt nätverk för likström (HVDC) och ett offshore-nätverk (O-NEP). Nätutvecklingsplanen har varit ut på remiss och en ny version publicerades sommaren 20135. Planen har varit flitigt debatterad i tysk media och många, oftast kritiska synpunkter kring ledningsdragningar har framförts.