Innehållsförteckning

    Vad gör länder inom Europa?

    Europa har i en internationell jämförelse kanske de mest gynnsamma politiska förutsättningarna för att underlätta införandet av smarta elnät. Infrastrukturen i många europeiska länder är välutbyggd, dock saknas tillräcklig överföringskapacitet på en paneuropeisk nivå. Ett fåtal stora, relativt kapitalstarka elbolag har dominerat marknaden under en lång tid. Producenter och elhandlare agerar på en konkurrensutsatt marknad där produktion och elhandel ska bedrivas åtskild från överföring och distribution
    (s.k. unbundling). Även EU:s ambitiösa energi- och klimatpolitiska mål är avgörande för smarta elnät, där EU bl.a. beslutat om mål och strategier för att minska utsläppen av växthusgaser bl.a. genom att öka energieffektiviteten och andelen förnybar producerad energi. Utveckling och integrering av EU:s energimarknader är en prioriterad fråga, som lyfts fram av Europeiska Rådet vid ett flertal tillfällen.

    EU har investerat cirka € 300 miljoner i smarta nätprojekt under det senaste decenniet. I kommissionen förslag till ett tredje energimarknadspaket i september 2007, gjordes införandet av smarta mätare till en skyldighet för medlemsstaterna, dock med reservation om en positiv kostnads-/nyttoanalys. Vid sidan av det tredje energimarknadspaketet påverkas utvecklingen av smarta elnät av att antal ytterligare ramverk och lagstiftningsinitiativ på EU-nivå. Vid sidan av lagstiftning utgör det standardiseringsarbete som bedrivs på europeisk nivå en viktig förutsättning för utvecklingen av smarta elnät.

    Politiskt ramverk och gällande EU-lagstiftning

    I mars 2006 presenterade EU-kommissionen sin analys av de viktigaste utmaningarna inom energiområdet. Kommissionen föreslog en ny övergripande europeisk energipolitik som bygger på tre pelare: hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Forskning om energieffektivitet och förnybar energi samt utveckling och spridning av ny energiteknik prioriterades. Genom Lissabonfördraget, som antogs år 2009, fastställdes formellt EU:s gemensamma energipolitiska mål, som ska garantera försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet.

    Klimat- och energipaketet
    Klimat- och energipaketet som antogs i december 2008, sätter upp ett trefaldigt mål för medlemsstaterna, de så kallade 20/20/20 målen. Till år 2020 ska minst 20 procent av EU:s slutliga energiförbrukning komma från förnybara energikällor, energieffektiviteten ska förbättras med 20 procent och EU:s växthusgasutsläpp ska minska med 20 procent. Som en del av klimat- och energipaketet, ger direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor företräde och garanterat tillträde till nätet för el från förnybara energikällor. Det gynnar förutsättningarna för utvecklingen av förnybara energikällor, vilket i sin tur utgör en drivkraft för utvecklingen av smarta elnät. I förnybarhetsdirektivet anges också att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att utveckla smart överföring och nätinfrastruktur.

    Tredje energimarknadspaketet
    Det tredje energimarknadspaketet refererar till den EU-lagstiftning för de europeiska el- och gasmarknaderna som trädde i kraft den 3 september 2009. Det har som mål att fullfölja integreringen av de europeiska energimarknaderna och genom
    lika villkor och effektiv konkurrens säkra en tryggad energiförsörjning, samtidigt som Europas konkurrenskraft stärks. Energimarknadspaketet fokuserar på nedanstående punkter:

    • Säkerställa att systemansvariga separeras från produktion och försäljning (unbundling) för att undvika motstridiga affärsmässiga intressen och diskriminering på marknaden.
    • Utse en nationell oberoende tillsynsmyndighet, National Regulatory Authority (NRA), som ansvarar för reglering av energimarknaden inom medlemsstaten.
    • Säkerställa att konsumenterna skyddas. Det tredje paketet föreskriver
      att det inte ska ta mer än tre veckor för en konsument att byta sin el- eller gasleverantör. Nya skyldigheter för leverantörer berör kundernas räkningar, leveransavtal och lagringstiden för leveransavtalsuppgifter.
    • Implementera ett system med smarta mätare som hjälper konsumenterna att aktivt medverka på elmarknaden. Medlemsstaterna kan göra en ekonomisk bedömning av alla kostnader och all nytta de för med sig för marknaden på lång sikt och för den enskilda konsumenten. Även vad för slags smarta mätare som är ekonomiskt skäliga och rimlig tidsfrist för deras distribution kan ingå i bedömningen. Vid en positiv bedömning ska minst 80 procent av konsumenterna senast 2020 ha ett intelligent mätarsystem.
    • Inrätta en byrå på EU-nivå för samarbete mellan tillsynsmyndigheter inom energiområdet (ACER). Byrån ska övervaka och samordna gränsöverskridande samarbete för gas- och elöverföring mellan medlemsstaterna.
    • Formalisera samarbetet mellan systemansvariga genom att upprätta två europeiska organisationer, en för el (ENTSO-E) och en för gas (ENTSO-G).
    • Skapa regelverk för att stödja en inre europeisk marknad för energi genom att utveckla nätverkskoder och ramriktlinjer. De förstnämnda är en juridiskt bindande uppsättning av gemensamma tekniska och kommersiella regler och skyldigheter som styr tillgång till, och användning av, de europeiska el- och gasnäten. Nätverkskoderna utvecklas av ENTSO-E respektive ENTSOG, granskas och godkänns av ACER och görs sedan rättsligt bindande
      genom s.k. kommittologiförfarande. Arbetet med ramriktlinjer och nätverkskoder beskrivs mer ingående i följande.
    • Främja långsiktiga investeringar genom att offentliggöra ickebindande tioåriga nätutvecklingsplaner vartannat år.

    Ramriktlinjer och nätverkskoder
    Som en del av tredje energimarknadspaketet ska det skapas regelverk för att stödja en inre europeisk marknad för energi genom att utveckla nätverkskoder och ramriktlinjer. De förstnämnda är en juridiskt bindande uppsättning av gemensamma tekniska och kommersiella regler och skyldigheter som styr tillgång till, och användning av, de europeiska el- och gasnäten.

    ACER:s arbete med ramriktlinjer har inkluderat ett remissförfarande där synpunkter från marknadsaktörerna integrerats. De övergripande riktlinjerna som tagits fram av ACER har, efter EU-kommissionens godkännande, överlämnats till ENTSO-E med uppdrag att utarbeta motsvarande nätverkskoder utifrån de godkända riktlinjerna. ENTSO-E arbetar för närvarande med nätföreskrifter inom följande områden:

    • Nätverkskoder relaterade till nätanslutning:
      Dagens investeringsbeslut som påverkar framtidens energisystem de kommande decennierna. Det finns därför ett behov av att alla användare är medvetna om de krav som kommer att ställas på deras anläggningar i ett långsiktigt perspektiv. Förslagen till nätanslutningskoder omfattar därför specifika tekniska krav för alla anläggningar som ansluts till transmissionsnäten.
    • Nätverkskoder relaterade till systemdrift:
      Syftet med nätverkskoder för systemdrifter är att bygga vidare på det nära samarbete som finns mellan systemoperatörerna i dag, för att ge en solid grund för samordnad och säker systemdrift i realtid inom hela Europa. Målet är att definiera gemensamma operativa standarder för befintliga och framtida europeiska elsystem. Nätverkskoden för systemdriften fastställer de allmänna kriterier och förfaranden som ska tillämpas i Europa. På ett övergripande plan ska denna nätverkskod garantera försörjningstrygghet och effektivitet på elmarknaden.
    • Marknadsrelaterade nätverkskoder:
      De marknadsrelaterade nätverkskoderna ska införa en standarduppsättning av marknadsregler för hela Europa och därigenom främja genomförandet av en konkurrenskraftig paneuropeisk marknad. Dessa koder behandlar bl.a. kapacitetsallokering och flaskhalshantering inom de olika tidsramarna för balansering. Dessutom innehåller de regler för beräkning av gränsöverskridande kapacitet på ett samordnat sätt samt definition av elområden.

    Energieffektiviseringsdirektivet
    Direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster 11 från 2006 omnämner smarta mätsystem som en av de viktigaste sektorsövergripande åtgärderna för att avsevärt förbättra energieffektiviteten och krav på individuell energimätning är en viktig del av det uppdaterade direktiv om energieffektivisering som trädde i kraft den 4 december 201212. Senast under 2014 ska direktivets krav vara införda i medlemsländernas lagstiftning.
    Direktivet syftar till att minska hela EU:s primärenergianvändning med 20 procent till år 2020 i förhållande till ett referensscenario och innehåller en rad detaljkrav som ska vara genomförda senast i juni år 2014. I juni 2013 publicerades en promemoria utarbetad inom regeringskansliet med förslag till genomförande av direktivet. Förslagen remissbehandlas för närvarande. I promemorian lämnas förslag till fyra nya lagar:

    • lag om energikartläggning i stora företag
    • lag om frivillig certifiering för vissa energitjänster
    • lag om energimätning i byggnader
    • lag om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet

    Därutöver föreslås ändringar i el-, naturgas- och fjärrvärmelagen som kan ha konsekvenser för utvecklingen av smarta elnät. Förslagen som innehåller krav på individuell mätning och certifiering av energitjänsteföretag, bedöms vara relevanta för utvecklingen av nya produkter och tjänster inom smarta elnät.

    Direktiv om byggnaders energiprestanda
    Direktivet om byggnaders energiprestanda13 ger ett starkt stöd till decentraliserade energisystem som baseras på förnybar energi och uppmanar medlemsstaterna att främja införandet av smarta mätare vid nybyggnad. Direktivet implementerades i svensk lagstiftning som lagen om energideklarationer av byggnader. Denna lag berör alla fastighetsägare. En annan åtgärd som är kopplad till detta direktiv är införande av striktare byggnormer.

    Standardisering på europeisk nivå
    För att underlätta införandet av smarta elnät på teknisk nivå, finns det ett behov av standarder. Vid EU rådsmötet den 4 februari 2011 bekräftades det akuta behovet av europeiska standarder för smarta nät. I Europa finns det tre standardiseringsorganisationer med ansvar kopplade till smarta elnät. Dessa är European Committee for Standardization (CEN), European Committee for Electrotechnical Standardization (CENELEC) och European Telecommunications Standards Institute (ETSI) vars svenska motsvarigheter är Swedish Standards Institute (SIS), SEK Svensk Elstandard och Informationstekniska Standardiseringen (ITS). Arbetet med att utveckla gemensamma europeiska standarder påbörjades redan i mars 2009, baserat på mätinstrumentdirektivet 14 (MID) och energitjänstedirektivet15 (Energv Service Directive), då kommissionen utfärdade ett mandat till de tre europeiska standardiseringsorganisationerna CEN, CENELEC och ETSI. Syftet med
    mandatet är att inrätta europeiska standarder för interoperabilitet för smarta mätare (el, gas, vatten och värme), som omfattar kommunikationsprotokoll och ytterligare funktioner som underlättar för konsumenter att anpassa sin faktiska förbrukning genom ökad medvetenhet.
    Från juni 2010 till mars 2011 arbetade de tre europeiska standardiseringsorganisationerna i en gemensam arbetsgrupp. Det resulterade i en rapport där man utreder hur standardiseringen i Europa gällande smarta elnät är och bör vara. Rapporten är tänkt att revideras regelbundet.

    I mars 2011 gav EU-kommissionen de tre europeiska standardiseringsorganisationerna
    ett mandat (M/490 EN) att utveckla ett ramverk för att utveckla standarder inom området smarta elnät. Mandatet kan jämföras med ett motsvarande uppdrag till det amerikanska standardiseringsorganet National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA. För att lösa uppgiften bildades Smart Grids Coordination Group (SG-CG). Förutom de europeiska och nationella standardiseringsorganisationerna ingår även medlemsorganisationer, såsom Eurelectric och European Distribution System Operators for Electricity (EDSO), samt representanter från olika institutioner inom EU. Mandatet löpte ut vid årsskiftet 2012/2013 men arbetet fortsätter, delvis med ny inriktning, och en ny rapport planeras till årsskiftet 2014/2015.

    Andra EU-initiativ

    
    

    Meddelande från Kommissionen: Smarta nät – från innovation till utbyggnad
    Europeiska kommissionen antog 2011 ett meddelande om smarta elnät. Kommissionen betonar vikten av smarta elnät som en förutsättning för integration av förnybar energi och som en möjlighet för konsumenterna att minska energiförbrukningen genom att följa sin faktiska elförbrukning i realtid. Kommissionens beräkningar visar att smarta elnät bör kunna minska CO2-utsläppen inom EU med 9 procent och hushållens årliga energianvändning med 10 procent. Meddelandet föreslår inte några
    tvingande åtgärder för medlemsstaterna utan drar slutsatsen att utvecklingen av smarta nät först och främst bör vara marknadsstyrd. För att påskynda utvecklingen av smarta elnät förslår kommissionen dock ett antal frivilliga åtgärder inom följande fokusområden:

    • Utveckling av tekniska standarder.
    • Dataskydd för konsumenterna.
    • Ett regelverk för att skapa incitament för utveckling av smartanät.
    • Garantier för en öppen och konkurrensutsatt slutkundsmarknad i konsumenternas intresse.
    • Kontinuerligt stöd till innovation inom teknik och system.

    Smart Grids Task Force (SGTF)
    SGTF tillsattes av EU-kommissionens energi direktorat (DG Energy) i slutet av 2009. SGTF består av representanter från olika intressentgrupper, samt standardiseringsorganisationerna CEN/CENELEC och ETSI. Arbetet bedrevs från början i fyra referensgrupper. Med utgångspunkt från resultaten från SGTF:s arbete 2011 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om smarta elnät och en rekommendation inför införandet av smarta mätsystem.

    Samtidigt utfärdades ett mandat om utveckling av standarder för smarta elnät. Mandatet var ursprungligen tvåårigt, men det har förlängts och gäller nu i ytterligare en tvåårsperiod. Under 2013 inrättades ytterligare en referensgrupp ”Expert Group 5- Industrial Policy for Smart Grids”. I uppdraget ingår att ge råd till kommissionen angående policy och reglerstrukturer på europeisk nivå för att koordinera de första stegen mot att implementera smarta elnät inom ramen för det tredje energimarknadspaketet. SGTF ska också hjälpa EU-kommissionen att identifiera projekt som berör regler och vägledning för transeuropeisk infrastruktur.

    Strategisk plan för energiteknik (SET-planen)
    Stöd från industriella nyckelaktörer är en förutsättning för en lyckad implementering av ny teknik såsom smarta elnät. Detta är anledningen till att kommissionen inrättade den europeiska strategiska planen för energiteknik, Strategic Energy Technology Plan (SETplanen), under 2007. SET-planen är ett industriellt initiativ med tonvikt på storskaliga pilot- och demonstrationsprojekt som ska påskynda utvecklingen och spridningen av kostnadseffektiv teknik med låga koldioxidutsläpp. Tillsammans med nyckelaktörer från branschen har kommissionen lanserat flera industriella initiativ, bl.a. en om elnät i juni 2010. Varje europeiskt industriinitiativ (EII) har sin egen ledningsgrupp som, under överinseende av styrgruppen för SET-planen, är sammansatt av branschföreträdare, Europeiska kommissionen och medlemsstaterna och vid behov andra berörda parter (forskning, finansvärlden, osv.).

    European Electricity Grid Initiative (EEGI) är det industriella initiativet som ansvarar för utvecklingen av smarta elnät inom SET-planen. EEGI har redan publicerat en detaljerad europeisk färdplan för 2014–2016 samt en färdplan för forskning och innovation för smarta elnät. Initiativet omfattar även informationssystem för SET-planen (SETIs) och den europeiska energiforskningsalliansen, European Energy Research Alliance (EERA). Transmissionsbolagen representeras inom EEGI av samarbetsorganisationen ENTSO-E, och distributionsbolagen av deras intressentorganisation EDSO for smart grids.

    Europeiska teknikplattformar (ETP Smart Grids)
    I mars 2003 deklarerade europeiska rådet att man ville se en förstärkning av europeisk forskning och innovation genom att skapa europeiska teknikplattformar (ETP) som ska föra samman tekniskt kunnande, industri, lagstiftare och finansieringsinstitut för att utveckla en strategisk plan för teknikutveckling. ETP bildades som industriledda intressentforum i syfte att definiera behovet av medellång till långsiktig forskning och tekniska mål samt utveckla färdplaner för att uppnå dem. Deras mål var att bidra till att öka synergieffekterna mellan olika forskningsaktörer, och därmed stärka Europas konkurrenskraft. EU-kommissionen har stött utvecklingen av teknikplattformar och deltar som observatör och har åtagit sig att föra en strukturerad dialog om forskningsprioriteringar som tas fram av de industriella aktörerna. En strategisk forskningsagenda tas fram av alla teknologieplattformer. ETP för Smart Grids publicerade 2013 en reviderat strategisk forskningsagenda som sträcker sig till år 2035. ETP Smart Grids vill också vara länken mellan olika EU-initiativ och på så sätt främja erfarenhetsutbyte.

    Joint Research Center (JRC)
    Joint Research Center är en del av Europeiska kommissionen. Dess uppgift är att stödja kommissionens policyarbete med oberoende råd grundat på vetenskaplig och teknisk kunskap. JRC har sju institut, varav ett är Institutet för energi och transporter som bland annat bedriver forskning kring smarta elnät. Här finns också Security of Energy Systems (SES) som drivs inom en enhet för energisäkerhetsforskning.

    Organisationer med ansvar för säkerhetsfrågor

    European Network and Information Security Agency (ENISA)
    har i uppgift att garantera att nät- och informationssäkerheten i EU håller en hög nivå. Detta gör man genom att ge expertråd om nät- och informationssäkerhet till nationella myndigheter och till EU-institutioner. ENISA ska också vara en kontaktpunkt för utbyte av goda exempel, samt underlätta kontakter mellan EU-institutioner, nationella myndigheter och näringslivet. ENISA
    är bland annat aktiv i frågor rörande säkerhet inom IKT i kritisk infrastruktur och i anslutning till detta arbetar man också med säkerhet i smarta elnät.

    Expert Group on Security and Resilience of Communication Networks and Information Systems for Smart Grids
    Mellan åren 2010 och 2012 samlade Europeiska kommissionen en multidisciplinär expertgrupp med representation från olika intressentgrupper för att diskutera säkerhet och motståndskraft i kommunikationsnätverk och informationssystem för smarta elnät. Gruppen hade i uppgift att föreslå åtgärder för att förbättra säkerheten och motståndskraften i kommunikationsnätverk och informationssystem för smarta elnät.

    Näringslivsinitativ

    Förutom offentliga insatser pågår också en rad initiativ relaterade till smarta elnät inom näringslivets organisationer, bl.a. via ETP och EEGI. EDSO för Smart Grids är en sammanslutning av distributionsbolag från 17 medlemsstater, som verkar för att främja modernisering av elnäten och transmissionsbolagens samarbetsorganisation på europeisk nivå. Även ENTSO-E är involverad i utvecklingen av smarta elnät.

    Friends of the Supergrid (FOSG)
    FOSG är en sammanslutning av företag och organisationer som har ett gemensamt intresse av att främja och påverka de politiska och rättsliga ramverk som krävs för att möjliggöra storskalig kraftöverföring på pan-europeisk nivå. I FOSG ingår företag på leverantörssidan, tillsammans med företag som kommer att utveckla, installera, äga och driva infrastruktur. Tidigt samarbete ska minska de teknologiska riskerna samt öppna för möjligheten att utveckla en pan-europeisk nätinfrastruktur genom behovsdrivna projekt som innebär ett nära samarbete mellan leverantörer och användarsidan.

    EURELECTRIC
    Eurelectric är en intressentorganisation som representerar de gemensamma intressena för elbranschen på pan-europeisk nivå. Ledamöterna i Eurelectric företräder de nationella branschföreningarna, om sådana finns, eller i annat fall, det ledande nationella elbolaget.
    Eurelectric har en egen expertgrupp med ansvar för smarta elnätsfrågor. Eurelectric har, förutom ett flertal rapporter kring smarta elnät, även publicerat en egen handlingsplan för smarta elnät som sträcker sig till 202021.

    GEODE
    GEODE är en annan intressentförening som består av europeiska oberoende distributionsbolag för gas och elektricitet. Föreningen representerar mer än 1 200 företag i 15 länder, både privata och offentligt ägda. Medlemskap i GEODE är öppet för alla företag med intresse för distribution av energi i Europa. Liksom hos Eurelectric är smarta elnät en prioriterad fråga och en arbetsgrupp med fokusområdet smarta elnät har inrättats. Arbetsgruppen publicerade i maj 2013 en rapport med 10 rekommendationer för att utvecklingen av smarta elnät i Europa ska bli verklighet.

    European Smart Metering Industry Group (ESMIG)
    ESMIG är den europeiska branschorganisationen för företag verksamma inom smart mätning och omfattar mätartillverkare, IT-företag, produkt- och tjänsteleverantörer inom energistyrning och systemintegratörer. ESMIG täcker alla aspekter av smart mätning
    och tillhörande tjänster, inklusive el, gas, vatten och värme mätning. ESMIG arbetar med interoperabilitet och enhetliga standarder för mätning samt kommunikation. Organisationen är även engagerade i frågor kring säkerhet och integritet och har en egen arbetsgrupp som fokuserar på säkerhet och integritetsfrågor.